Page 200 - Jesus_vart_enda_hopp_02c
P. 200
vad roligt att du kommer! Vi har en fråga.” ”Jaså”, svarar jag, ”en
fråga. Fint! Vad är det för fråga?” Jag märker på dem att de har
gillrat en fälla för mig. Och så frågar en medan alla de andra är
spända: ”Pastorn tror ju att Gud är allsmäktig?” ”Ja, det tror jag!”
”Då frågar vi: Kan din Gud skapa en sten som är så tung att han
inte själv kan lyfta den?” Du förstår väl vitsen i det? Säger jag
ja, då är Gud inte allsmäktig, säger jag nej, då är han inte heller
allsmäktig. ”Kan er Gud skapa en sten som är så tung att han inte
själv kan lyfta den?” Jag funderar ett ögonblick om jag ska svara
på frågan. Men så tycker jag att det låter för dumt så jag ställer en
motfråga: ”Unge man, nu vill jag först ställa en fråga till dig: Har
du redan haft sömnlösa nätter för denna frågas skull?” ”Sömnlösa
nätter?” frågar han förbluffad. ”Nej!” Då förklarar jag: ”Ser du,
jag måste hushålla med mina krafter. Och då kan jag bara besvara
sådana frågor som ger människor sömnlösa nätter. Unge man”,
fortsätter jag, ”var snäll och tala om för mig vad det är som ger
dig sömnlösa nätter!” På det svarar han omgående: ”Jo, det är min
flicka. Hon väntar barn och vi kan inte gifta oss.” ”Jaså”, säger
jag, ”det ger dig sömnlösa nätter. Då är det just det vi måste tala
om.” ”Jamen”, säger han förvånad, ”har det något att göra med
kristendomen då?” ”Ja”, svarar jag, ”saken med stenen har ing-
enting att göra med kristendomen, men det har däremot saken
med flickan! Du förstår, du står i skuld! Du har överträtt Guds
bud. Du har förfört flickan! Och nu funderar du på hur du ge-
nom ännu större synder ska kunna dra dig ur affären. Men du har
fastnat i skuld och synd. Du kan bara få hjälp om du vänder om
till den levande Guden – och säger: ’Jag har syndat!’ Då finns det
en Frälsare som kan hjälpa dig till rätta.” Och den unge mannen
lyssnar. Plötsligt går det upp för honom: ”Jesus intresserar sig för
mitt belastade samvete! Jesus kan hjälpa mig! Han är räddningen
för mitt förfuskade liv!”
Han ville gå via förståndet, förstår du. Det var rena dumhe-
ten. Men när hans samvete rördes, då blev det ljust på en gång.
198