Page 203 - Jesus_vart_enda_hopp_02c

längre van vid ett dukat bord – svinen hade inte det! Han råkar
alltså tappa koppen. Och när den går sönder med ett klirr, då blir
han själv arg och svär. Kastar hans far nu ut honom? ”Marsch,
tillbaka till svinen!” Är det vad du tror? Nej! Pappan säger i stäl-
let: ”Den jag har tagit emot, den har jag tagit emot!” Han säger
kanske: ”Min son, så ska vi inte göra. Nu ska vi försöka inrätta
oss så att du inte tappar kopparna och inte svär och att du så små-
ningom vänjer dig vid husets vanor!” – men han skickar inte till-
baka honom till svinen. Ser du, när en människa överlämnar sig
åt Jesus, då gör hon den hemska upptäckten: Den gamla naturen
lever kvar! Och det kommer nederlag! Men när du efter din om-
vändelse upplever ett nederlag, förtvivla då inte genast utan fall
på knä och be dessa tre meningar: För det första: ”Jag tackar dig,
Herre, att jag fortfarande tillhör dig!” För det andra: ”Förlåt mig
för blodets skull!” Och för det tredje: ”Befria mig mer och mer
från min gamla natur!” Men först och främst: ”Jag tackar dig,
Herre, att jag fortfarande tillhör dig!”
Frälsningsvisshet består i att jag vet: ”Jag har kommit hem och
kämpar nu kampen att leva som Gud vill, som en som har kom-
mit hem, och inte som en som flyger in och ut stup i kvarten.” När
man predikar: ”Man måste varje dag bli frälst på nytt!”, då är det
en förskräcklig predikan. Mina barn behöver inte komma in till
mig varje morgon och fråga: ”Pappa, får vi vara dina barn i dag
igen?” De är mina barn! Och den som har blivit ett Guds barn,
han är ett Guds barn och kämpar nu som ett Guds barn sin kamp
att leva som Gud vill!
Och nu önskar jag dig av hela mitt hjärta Guds barns strålande
visshet!

201