Page 216 - Jesus_vart_enda_hopp_02c
P. 216
Gustav är en glad och förtroendeingivande Jesus-älskare efter-
som han lärt sig att frimodigt bekänna sin Frälsare. På mån-
dagsmorgnarna i verkstan berättar alla vad de har haft för sig
under helgen. Den ene säger: ”Vi söp tills ölen rann ur ögonen
på oss” och den andre berättar om sina äventyr med kvinnor.
”Och du, Gustav, vad har du haft för dig?” frågar de. Han var
fortfarande mekanikerlärling. ”På söndagsmorgonen var jag på
gudstjänst och på eftermiddagen var jag på ungdomsträffen hos
pastor Busch.” Då bryter det loss med spott och hån och den lille
lärlingen står där så mol allena och utskrattad. Plötsligt grips han
av helig vrede och tänker: ”Varför får kristenheten berätta om allt
otyg de har för sig men inte bekänna sin Frälsare?” Och i detta
ögonblick bestämde han sig för att erövra sin verkstad för Jesus.
Han började med de andra lärlingarna och sa till dem en och en:
”Du är på väg till helvetet! Följ med mig till ungdomsgruppen
istället! Där får du höra mer om Jesus.” När han hade blivit färdig
mekaniker och lämnade verkstaden var den helt förvandlad. Jag
fick med egna ögon se hur varenda lärling kom till ungdoms-
gruppen. I verkstan vågade ingen längre dra ett smutsigt skämt.
Om det kom en nyanställd som ville berätta oanständiga his-
torier, då varnade man honom: ”Människa, håll truten, Gustav
kommer!” Alla hade respekt för honom. Idag har han en fantas-
tisk anställning och leder en stor bilverkstad. Gud har välsignat
honom med både andliga och materiella välsignelser.
Än en gång vill jag fråga: ”Var är de kristna som har modet att
öppna sin mun och bekänna vem som är deras Herre?” I samma
mått som vi vågar bekänna utåt mognar och växer vi även and-
ligen.
Är livet som kristen en privat angelägenhet? Nej! Vi är skyldiga
den här världen att berätta om Jesus. Sluta med ditt bedrövliga
tigande. Om du inte bekänner offentligt att Jesus är din Herre så
känner du honom inte heller och han kommer på yttersta dagen
säga: ”Jag har aldrig känt dig.”
214