Page 217 - Jesus_vart_enda_hopp_02c

När mina ungdomar, endast sexton, sjutton år gamla, under
Tredje riket blev inkallade i stora skaror gav jag dem varsin li-
ten Bibel och sa: ”När du kommer till militärförläggningen, var
då noga med att redan första kvällen lägga din Bibel på bordet.
Öppna den och läs. Då blir det stor uppståndelse. Men redan
dag nummer två har de andra vant sig. Om du inte gör det redan
första dagen kommer du inte heller ha modet att göra det längre
fram.” Och mina unga grabbar tog det till hjärtat. Redan första
dagen lade de Bibeln på bordet. ”Vad är det du läser?” ”Bibeln!”
Det var alltid samma handgranat, för i tyska kristenheten får alla
läsa vilken smuts som helst, så länge de inte läser Bibeln. Och så
hände det min vän Päule – tyvärr stupade han – att när han nästa
morgon öppnade sitt skåp så var hans Bibel borta. Han såg sig
omkring. Någon satt och flinade. Nu flinade hela gänget. ”Har ni
stulit min Bibel?” frågar han. ”Mmmm …” ”Var har ni lagt min
Bibel?” ”Vi har gett den till överbefälhavaren.” Då vet Päule att
nu väntar hårda tider.
Efter avslutad tjänst drar han sig undan för att få lite stillhet
och ber: ”Herre Jesus, jag är helt ensam här. Jag är bara sjutton
år gammal. Jag ber dig, lämna mig inte i sticket! Hjälp mig att
våga bekänna att jag tror på dig!” Sedan går han till överbefäl-
havaren och knackar på. ”Kom in!” Överbefälhavaren sitter vid
sitt skrivbord. På skrivbordet ligger Päules Bibel. ”Vad vill du?”
”Var snäll och ge mig min Bibel, herr överbefälhavare. Den är ju
min egendom.” ”Aha!” Överbefälhavaren tar Bibeln och bläddrar
i den: ”Så, den är alltså din? Vet du inte att det är en mycket far-
lig bok?” ”Jovisst vet jag det, herr överbefälhavare. Bibeln är till
och med farlig när den ligger inlåst i klädskåpet. Till och med då
skapar den oro.” Överbefälhavaren sträcker på ryggen och säger:
”Sätt dig!” Och sedan tillstår han: ”Även jag ville studera teologi
en gång i tiden.” ”Har herr överbefälhavare avfallit från tron?”
frågar Päule. Och sedan följer ett härligt samtal där en man som
är runt 40 bekänner för en sjuttonåring: ”I grund och botten är

215