Page 184 - Jesus_vart_enda_hopp_02c
P. 184
sönder. Vi går sönder därför att vi inte har modet att söka klarhet
i vår relation till Gud. I kyrkan sitter tio kvinnor och en man. Var
är männen? Jag kan garantera er att de går själsligt sönder redan
innan de far ner i helvetet, därför att de inte har mod nog att ge
sig själva till Gud, men samtidigt inte heller kan bli kvitt honom.
I detta läge står vi kristna med ett budskap så underbart att
det kan få en att tappa andan, nämligen att denne Gud, som vi
behandlar på ett så lumpet sätt, har huggit ner den mur som stod
mellan oss och honom och kommit till oss i Jesus. Vi har en le-
vande Frälsare i vår värld! Och det handlar inte bara om att han
har kommit, han har dessutom dött på korset för oss. Vad mer
kan Gud göra för dig än att dö på korset? Och sedan står han upp
från de döda med kraft, ger döden ett massivt slag på käften och
banar en väg till liv. Och så står vi där och säger: ”Jamen visst, det
är vackert, jag hör vad du säger men ”Utan mig!”. Man blir sjuk av
denna inkonsekvens, man blir riktigt sjuk!
Som ung präst hade jag en arbetare inom mitt pastorat som
ständigt avspisade mig och skrattade ut mig när jag ville berätta
för honom om Jesus. När jag frågade honom: ”Hur ska du ha det
när du dör?” svarade han: ”Ni präster är alltid så rädda för döden.
Men inte jag.” Och så fortsatte det. Och så dör denne man, inte
ens 40 år gammal. Mitt i natten ringer hans fru. Jag rusar till
honom och säger: ”Nu har ögonblicket kommit då Gud för sista
gången kallar på dig!” Men det var fruktansvärt. Han ville be
men kunde inte. Jag läste bibelord för honom, ord om Guds nåd
men han kunde inte ta emot dem. Han hade sagt: ”Utan mig!”
Nu hade Gud sagt nej. Och han dog i stor förtvivlan – utan frid
med Gud.
Jag skulle vilja beveka dig: Börja ta detta outsägligt underba-
ra budskap på allvar: ”Så älskade Gud världen att han utgav sin
enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå
förlorad utan ha evigt liv” (Joh 3:16). Men denne Jesus gör ännu
mer. Han säger något som verkligen borde få oss att vakna upp:
182