Page 176 - Jesus_vart_enda_hopp_02c

Det fick mig att tänka på evangelium om Guds Son, Jesus, som
dog och uppstod för mig, hur han är som ett sådant räddande
flygplan som tar oss ut ur vårt förlorade tillstånd. Hos honom
finns det plats för alla som vill. Men det finns så många som inte
är riktigt innanför, som inte riktigt stigit in utan hänger utanför.
På julen går man kanske till kyrkan. Man blev kanske döpt som
barn men sedan tror man på vad som helst förutom på den Ende
som är värd att tro på. Och när man väl har dött måste pastorn
bekräfta att man varit en god människa. Men du förstår, man
hänger i underredet, utanför. Du kan vara övertygad om att du
faller bort. Endast den som är inuti blir räddad. Är du säker på
att du är innanför?
Helvetet kommer att befolkas av människor som har hört om
Jesus men inte stigit in. Att tro på Jesus innebär att man stiger in.
Gör det! Han är den Ende som man kan anförtro sitt liv åt helt
utan reservation.
Till sist skulle jag ännu en gång vilja måla Jesus kors inför dina
ögon. Gå tillsammans med mig till Golgata, till kullen utanför
Jerusalems portar. Där hänger Guds Son på korset. Här, under
korset, finns den enda platsen i hela världen där en människa kan
få förlåtelse för sina synder och där livet förvandlas.
I Lübeck finns det en underbart vacker gammal kyrka, Lübecks
domkyrka. Där finns det en känd altarmålning av korsfästelsen
som Hans Memling målade på 1400-talet. När denna kyrka stod
i ljusan låga år 1942 störtade en okänd soldat tillsammans med
ett par vänner in i kyrkan för att rädda altarmålningen från att
brinna upp. Strax efter kriget höll jag några föredrag i Lübeck.
En dag sa föreståndaren för ett konstmuseum till mig: ”I min
källare står den berömda altartavlan av Memling. Du kan få
se den om du vill.” Ett sådant tillfälle ville jag naturligtvis inte
missa utan följde med föreståndaren och en vän ner i källaren.
En helt underbar tavla. Soldater med lans på hästar, krigsknektar
som kastar tärning, människor av alla de slag, gråtande kvinnor,

174