Page 54 - Jesus_vart_enda_hopp_02c

med en kamrat, en annan ung löjtnant – vi var under framryck-
ning i Frankrike – satt i en skyttegrav vid Verdun. Vi väntade på
order om framryckning. Då drog vi – alla soldater vet hur det går
till – tvetydiga skämt. Och då berättar jag en smutsig historia –
och kamraten skrattar inte. ”Kutscher”, säger jag, så hette han,
”varför skrattar du inte?” Då faller han omkull och jag ser att han
är död! Ett litet splitter från en granat har träffat honom rakt i
hjärtat. Arton år gammal står jag framför kamratens lik och är
till att börja med alldeles oberörd. ”Vad du är oartig min vän som
kolar vippen innan jag är färdig med historien!” Men i samma
ögonblick slår det mig: ”Var hamnade han?” Jag kan fortfaran-
de se framför mig hur jag står där i skyttegraven när jag liksom
träffas av ett skarpt ljus, skarpare än en atomexplosion: ”Han står
nu inför den helige Guden!” Och nästa konstaterande var detta:
”Om vi nu hade suttit på ombytta platser, då hade splittret träffat
mig och då hade jag nu stått inför Gud!” Inte inför vilken Gud
som helst utan inför den Gud som har kungjort sin vilja, som har
gett sina bud - jag har överträtt vartenda ett – precis som du! Det
finns människor vars synder ropar mot himlen och som likväl sä-
ger: ”Jag gör rätt och är inte rädd för någon.”* Ljug inte så!
I det ögonblicket visste jag: ”Jag har överträtt alla Guds bud!
Och om ett skott träffar mig nu, då står jag inför Gud!” Och på en
gång stod det helt klart för mig: ”Då hamnar jag i helvetet!” Nu
kom soldaterna med sina hästar: ”Det är dags att rycka fram!” Jag
steg upp på min häst. Där låg min döde vän. Och efter många år
knäppte jag för första gången mina händer och bad: ”Käre Gud,
låt mig inte stupa innan jag vet att jag inte hamnar i helvetet!” Jag
kan lugnt berätta att jag sedan gick till en fältpräst och frågade
honom: ”Pastorn, vad ska jag göra för att inte hamna i helvetet?”
Då svarade han mig: ”Fänrik, vi måste först segra, segra, segra!”
”Ni vet alltså inte själv svaret på min fråga”, svarade jag då.
* Det tyska moraliska valspråket: ”Tue recht und scheue niemand.” Denna devis
återkommer många gånger i boken.

52