Page 71 - Jesus_vart_enda_hopp_02c

inte!” ”Oj oj”, svarar jag, ”vad har du egentligen för föreställning
om den helige rättfärdige Guden? Föreställ dig att jag hade levt
ett oklanderligt liv i femtio år och därefter snott andras pinaler
under tre minuter. Det uppdagas och jag blir dragen inför rätta.
Så står jag alltså inför domaren och säger: ”Herr domare, var inte
så småaktig! Femtio ostraffade år måste väl väga upp tre minuters
snatteri! Inte kan man väl vara så småaktig, herr domare?” Då
svarar domaren: ”Nu handlar det inte om dina femtio ostraffade
år. Här handlar det om de tre minuter som du snattade. Lagen
ställer dig inför rätta på grund av dessa tre minuter.” Och om en
jordisk domare handlar så, hur mycket mer gör då inte vår helige
Gud det!
Inser du inte att du är skyldig inför Gud? Inser du inte hur
mycket du behöver syndernas förlåtelse? Jag ber dig, gör upp med
din sanslösa självrättfärdighet och sök den Frälsare som dog för
dig på korset och betalade skulden i ditt ställe. Ta emot honom,
bekänn dina synder för honom och säg: ”Herre, jag kastar mig
själv och all min orättfärdighet på dig! Nu tar jag emot din nåd!
Tvätta mig ren med ditt blod!”

3. Ta det avgörande steget!
För att förklara vad det innebär ska jag återigen berätta en his-
toria.
Alldeles i början av nazi-Tyskland råkade jag ännu en gång
ut för en lametta-bärare. Lametta var det namn som ungdomar
använde när de pratade om de pråliga medaljer i silver och guld
som nazihöjdarna bar på sina rockslag – som en påfågel sina
fjädrar. Det var med darrande knän som jag gick för att träffa
denne man. Att man var präst saknade betydelse för sådana män.
Till min stora förvåning kastade inte denne militäre höjdare ut
mig utan lyssnade till och med på vad jag hade att säga. När vi
närmade oss slutet sa jag: ”Vet ni vad, det är sällan som en av er
behandlar mig så vänligt. Det vill jag tacka er för. Och när ni nu

69