Page 23 - Jesus_vart_enda_hopp_02c
P. 23
Och snön! Förskräckligt! Men jag är inte alls rädd. Om jag skulle
stupa kommer det underbara att ske att jag går raka vägen in i
härligheten. Då tystnar stormen – och jag ser min Herre ansikte
mot ansikte och hans glans omger mig. Jag har ingenting emot
att stupa här.” Kort efteråt stupade han. När jag läste detta brev
måste jag tänka så här: ”Vad fantastiskt det är att en ung man inte
längre är rädd för döden eftersom han känner Jesus!”
Ja, Jesus är Livets Furste! Och han ger de sina ett tillförlitligt
hopp om det eviga livet!
På kyrkdagen i Leipzig var det mottagning i rådhuset. Toppar-
na bland myndighetspersoner och prelater var församlade. Och
så höll man tal, så litet förpliktande som möjligt så att man inte
skulle trampa varandra för mycket på tårna. Heinrich Giesen,
dåvarande generalsekreteraren för den tyska evangeliska kyrk-
dagen, höll sista talet. Jag kommer aldrig att glömma hur Giesen
reste sig och sa: ”Ni frågar oss, mina herrar, vad vi är för slags
folk. Jag vill svara på det med en mening: Vi är människor som
ber: ’Käre Gud, gör mig from, så att till himmelen jag kom.’ ”
Och sedan satte han sig. Det var kusligt hur skakade de närva-
rande på en gång blev.
På 1600-talet diktade Paul Gerhardt: ”När jordelivet är förbi,
och för Guds tron jag träder, då ska ditt blod den purpur bli, vari
min själ sig kläder. Därmed jag kan för Gud bestå och in i Fa-
derns rike gå. Och där i högtidsfröjden, när Lammet viges vid sin
6
brud, jag bär min krona och min skrud till evig tid i höjden.” Jag
önskar att också du ska kunna leva och dö så!
Vad ska vi med Jesus till? Allt beror på om du lär känna honom,
allt!
21