Page 169 - Jesus_vart_enda_hopp_02c
P. 169

utan sällskapet runt honom. Och så håller han ett starkt evan-
        gelistiskt tal som klart och tydligt visar vad det här med Jesus
        handlar om. Den här gången talar han inte så mycket om deras
        synder utan målar desto mer Guds Son inför deras ögon, han som
        säger: ”Om någon är törstig, kom till mig och drick!” (Joh 7:37b).
        Ni med er törst och hunger efter liv, med era betyngda samve-
        ten, med er längtan efter Gud och er ångest inför döden, lyssna:
        ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så
        ska jag ge er vila” (Matt 11:28). Så sa nog Paulus. Så målade han
        Herren Jesus, som han själv hade mött öga mot öga, inför deras
        ögon. Och när han är färdig säger landshövdingen Festus: ”Du
        är galen, Paulus! Din stora lärdom driver dig till vanvett” (Apg
        26:24). Han hade faktiskt inte fattat ett dyft, den där Festus. Bi-
        beln säger om många hjärtan att de är som ister, deras hjärtan är
        insmorda med fett. Allt rinner av, inget fastnar. Kanske några av
        er som läser detta också har sådana hjärtan, där allt bara rinner
        av. Så var det med Festus. Men kung Agrippa är starkt påverkad.
        Och så säger han något som skakar om mig ordentligt: ”Det fat-
        tas inte mycket förrän du har överbevisat mig om att jag behöver
        bli en kristen, en Jesus lärjunge.” – ”Det fattas inte mycket …”
        och sedan går han sin väg. Och så förblir allt som det alltid varit.
        Precis som med trästycket i Engelska trädgården. Allt virvlar
        runt i samma krets, samma gamla vardag, samma liv – ända fram
        till döden och rakt in i helvetet. Alltid samma gamla sång om
        synd och självrättfärdighet. Är det så det ser ut i ditt liv? Då har
        Jesus dött förgäves för dig. Då har han uppstått från de döda utan
        att det förändrar något i ditt liv. Då har du ingen förlåtelse, ingen
        frihet, ingen frid med Gud. Det är bara ett steg som fattas: ”Det
        fattas inte mycket förrän jag blir en kristen.” Det skakar om mig
        i grunden när jag tänker på det: människor som är religiösa utan
        att vara Guds barn. Människor som är ”kristliga” och likväl går
        förlorade. Människor som är fromma men inte har frid med Gud.





                                                          167
   164   165   166   167   168   169   170   171   172   173   174