Page 229 - GudsVarld

DEL 7 AVSLUTNING 36. KRISTENDOM I SKOLAN

livsåskådningskunskap (filosofi). År 1997 slogs dessa ämnen ihop
och blev KRL – Kristendoms-, religions-, och livsåskådningskunskap.
Men det dröjde inte länge innan det ändrades igen. 2008 bildades
ämnet RLE – religion, livsåskådning och etik. Kort därefter var det Visste du att:
dags för ännu en förändring. Ämnet fick sitt nuvarande namn, KRLE Denna bok är den första i
år 2015. Trots den senaste tidens olika namnförändringar har det sitt slag i Norge – den första
varit ganska tydligt att ämnet i huvudsak ska handla om kristen- läroboken som sammanför
KRLE-ämnet (Kristendom,
domskunskap, men också religions- och livsåskådningskunskap Religion, Livsåskådningar
samt etik som egna moment. Den allra senaste förändringen inom och Etik) med Naturkunskap
KRLE-ämnet kom 2020. Detaljkunskaper i de olika religionerna och andra ämnen. Ifall det
stämmer att Gud finns och
betonas sedan dess mindre. Utöver den undervisning som skolan
att han har skapat naturen så
ger i detta obligatoriska ämne, har kristna friskolor frihet att ge bör det också vara på sin plats
ytterligare undervisning i kristendomskunskap. med en bok som tar upp båda
dessa områden tillsammans
i ett sammanhang. Boken
KRLE är alltså ett mångfacetterat ämne. Men hur presenterar man
tar inte upp alla teman inom
så många olika infallsvinklar i ett och samma ämne? Det kan nog respektive ämne, men drar upp
vara svårt ibland. Inom matematiken lär man ut allt från algebra till en linje genom världshistorien.
trigonometri. Även om det finns olika delar i matematiken står de Därmed är vi också inne i sam-
hälls- och historieämnet. 3 i 1 är
inte i motsättning till varandra. Allt är lika giltigt och objektivt. Det nästan en sorts läroböckernas
är inte så att subjektiva faktorer spelar in. kinderägg. Vi hoppas att du
tycker om den!
2 + 2 = 4, oavsett vem du är eller vilken tro du har.

Målet i KRLE är också att presentera ett innehåll som är sant
oavsett vad folk tror på. Då krävs att man har sin utgångspunkt i ett
utifrån-perspektiv. Ett sådant perspektiv presenterar hur de olika
religionerna och livsåskådningarna ter sig utifrån. Vi kan då prata
om att «de kristna tror» eller att «muslimerna tror» si eller så. När
buddhister hävdar att Siddharta Gautama uppnådde nirvana genom
bland annat meditation, presenteras det med andra ord inte som en
objektiv sanning, utan istället som något som buddhister tror. På
samma sätt tror humanister att det inte finns någon Gud, men att de
mänskliga rättigheterna är goda levnadsregler.

Ett inifrån-perspektiv är annorlunda. Här presenterar man innehållet
på ett annat sätt. Om vi till exempel skriver om Muhammed att «när
han besökte grottan utanför Mecka, fick han besök av ängeln Gabriel»,
så har vi helt klart ett inifrån-perspektiv. Det är inte en objektiv
sanning att Muhammed någon gång träffade en ängel. Många kommer
inte ens hålla med om att änglar överhuvudtaget existerar, vilket är
något helt annat än vad muslimer tror, eller vad Koranen säger. Till
exempel kunde meningen ha ändrats till att «Koranen hävdar att
Muhammed träffade en ängel vid namn Gabriel i en grotta utanför
Mecka. » Meningen framställs då ur ett utifrån-perspektiv.

227