Page 249 - Jesus_vart_enda_hopp_02c
P. 249

talarstolen och börjar: ”Herr talare, nu har ni talat i två timmar
        om er otro. Låt mig nu tala fem minuter om min tro. Jag vill tala
        om för dig vad min Herre, min himmelske Far, har gjort för mig.
        När jag var ung omkom min man på krogen, och de förde hem
        honom död. Där stod jag nu med mina tre små barn. På den tiden
        var de sociala förmånerna mycket små. Jag hade kunnat bli för-
        tvivlad när jag stod där vid min mans döda kropp. Men ser ni, då
        började min Gud trösta mig så som ingen människa kunde trösta
        mig. Vad människorna sa till mig gick in genom ena örat och ut
        genom det andra. Men han, den levande Guden, tröstade mig!
        Och då sa jag till honom: ’Herre, nu måste du vara som en far för
        mina barn!’ (Det var gripande, vad den gamla damen berättade!)
        På kvällarna visste jag ofta inte varifrån jag skulle ta pengarna för
        att kunna mätta barnen nästa dag. Och då sa jag på nytt till min
        Frälsare: ’Herre, du vet ju hur illa det är ställt med mig. Hjälp mig
        du!’ ” Och sedan vänder sig den gamla damen till talaren och sä-
        ger: ”Han har aldrig lämnat mig i sticket, aldrig! Ibland gick det
        genom stort mörker, men han lämnade mig aldrig i sticket. Och
        Gud har gjort ännu mer: Han sände sin Son, Herren Jesus Kris-
        tus. Han dog för mig och stod upp för mig och han har tvättat
        mig ren från alla synder genom sitt blod!” – Hon fortsatte: ”Nu
        är jag en gammal kvinna. Jag ska snart dö. Och ser du, han har
        även gett mig ett säkert hopp om det eviga livet. När jag sluter
        mina ögon här, då vaknar jag i himlen därför att jag tillhör Jesus.
        Allt det har han gjort för mig! Och nu frågar jag dig, herr talare:
        Vad har din otro gjort för dig?” Då reser sig talaren, klappar den
        gamla damen på axeln och säger: ”Ja ja, en sådan gammal dam
        ska vi ju inte ta tron ifrån. För gamla människor passar den bra.”
        Då skulle man ha sett den gamla damen! Energiskt viftar hon
        bort detta och säger: ”Nej, nej! Så lätt kommer du inte undan!
        Jag ställde en fråga, herr talare, och den ska du besvara! Vad min
        Herre har gjort för mig, det har jag berättat för dig. Och nu ska





                                                          247
   244   245   246   247   248   249   250   251   252   253   254