Page 201 - GudsVarld
P. 201

DEL 6 SONING   31. JESAJA 53








                        FÖRDJUPNING



                        De religiösa judarna som tror på judendomen bekänner sig inte bara till Tanak
                        (se «visste du att»-texten på sidan 192). Först och främst bekänner de sig till
                        Toran, de fem Moseböckerna. Några gånger kallas också hela Tanak för Toran, men
                        det är de fem Moseböckerna som har störst auktoritet. Samtidigt förhåller man sig
                        till det som kallas den muntliga Toran. Detta är muntliga traditioner, tolkningar
                        och förklaringar som är nedskrivna i bland annat «Talmud». Det är rabbinerna som
                        står för denna tolkningstradition. Rabbinerna är de religiösa lärarna som har stor
                        betydelse i judendomen. Religiösa judar tror alltså först och främst på Toran, men
                        också på hela Tanak och Talmud – alla skrifter som de anser vara heliga och av Gud
                        givna. Det nya testamentet ska man helst hålla sig långt borta från.


                        Några judar tror också på Yeshua Hamashiach – Jesus Messias. Dessa messianska
                        judar är i klar minoritet, men växer i antal. Messianska judar tror på Gamla och
                        Nya testamentet precis som «vanliga» kristna. Men några traditioner kan vara
                        annorlunda. Till exempel är det vanligt att hålla sabbaten (lördagen) helig och ha
                        gudstjänst denna dag. Söndagen infördes som helig dag i den kristna traditionen
                        eftersom Jesus uppstod natten till söndagen eller på söndagsmorgonen. Söndagen
                        omtalas i Bibeln som den första veckodagen, inte den sista som vi ofta tänker.


                        Precis som biblisk kristendom i många sammanhang har ersatts av religiösa
                        traditioner, har också judendomen utvecklats till att vara mycket tradition och lite
                        «bibel». Redan när Jesus vandrade på jorden var det så. Fariséerna och sadducéerna
                        var oeniga om vem som rätt förhöll sig till skrifterna. De flesta av dagens traditio-
                        ner har nog tillkommit efter detta. För några judar är inte heller väntan på Messias
                        knuten till en bestämd person, utan snarare till en tid eller ett samhällsmål.
                        Tidigare överrabbinen i Köpenhamn, Marcus Melchior, har sagt följande:


                            «Messianism är i verkligheten ett krav för människorna, och när kravet uppfylls, är
                            Messias ett faktum.» 1

                        Idag är judendomen i princip något helt annat än vad Mose och David praktiserade.
                        De trodde på den Messias som skulle komma – Yeshua Hamashiach – och väntade på
                        honom. Ur ett kristet perspektiv var de messianska judar. De trodde på honom som
                        kunde rättfärdiggöra dem, inte att de skulle rättfärdiggöra och förverkliga sig själva.






                            1   Rian och Eidhammer: «Jødedom og Islam» Høyskoleforlaget (2.utg.) 1999.


                                                                                                          199
   196   197   198   199   200   201   202   203   204   205   206