Page 13 - GudsVarld

DEL 1 SKAPELSE 1. VAR SKA VI BÖRJA?

ställa frågor, lägga fram en hypotes (ett förslag till svar) och utforska Olika moment som kan användas i
den vetenskapliga metoden:
denna hypotes. Detta kan göras med hjälp av experiment. Experi-
menten ska sedan både observeras och analyseras innan forskaren Ställ frågor
kan dra en slutsats. När slutsatserna dragits presenteras en teori. En
teori är en välgrundad hypotes. Att analysera resultat innebär att Lägg fram en hypotes
resonera (tänka) eller räkna fram vad de betyder.
Utför experiment

I allt detta arbete behöver vi våra sinnen för att se, känna, höra
och smaka. Vi behöver verktyg för att mäta, väga och göra försök Observera
och vi måste använda våra huvuden. De olika vetenskapsgrenarna Analysera
använder den vetenskapliga metoden lite olika. Också inom samma
fält kan ordningen på dessa punkter ändras eller upprepas. Ibland Dra slutsatser
börjar allt med en observation. Sedan är nästa steg att ställa frågor
utifrån observationen och sedan påbörja utredningarna.

Falsifisering
Karl Popper (1902-1994) var en brittisk/österrikisk filosof som ägnade
sig åt begreppet «falsifiering». Han menade att för att en hypotes
skulle kunna ställas måste den vara falsifierbar. Det vill säga att en
hypotes som inte är möjlig att motbevisa genom empiriska bevis, inte
bör accepteras som en vetenskaplig hypotes. Dessutom menade Popper
att vetenskapsmän som lade fram hypoteser ofta arbetade för att
bevisa dem, mer än att ta reda på om de var felaktiga. Popper tyckte
att man borde försöka falsifiera (motbevisa) sina egna hypoteser. Om
du till exempel ställt hypotesen att alla svanar är vita ska du inte gå Karl Popper (1902-1994) var
en brittisk/österrikisk filosof
ut och leta efter vita svanar som skulle kunna bekräfta hypotesen. som intresserade sig för
Även om du hade hittat 1 miljon vita svanar hade du inte bevisat något begreppet "falsifiering".
annat än att det fanns 1 miljon vita svanar. Om du däremot hade
hittat en svart svan så hade du motbevisat hela hypotesen.

Paradigm
Thomas Kuhn (1922-1966) var en annan vetenskapsteoretiker.
Kuhn är mest känd för termen «paradigm» eller «Paradigmskifte».
Kuhn visade hur alla vetenskapsmän arbetar för att bevisa sina hypo-
teser och teorier inom det som han kallade «normalvetenskapen».
Han påpekade vidare att denna normala vetenskap involverade vissa
grundläggande antaganden som inte ifrågasattes. Han kallade dessa
antaganden för paradigm, som betyder ett slags mönster. Då och då
kunde så kallade «anomalier» dyka upp, det vill säga resultat i forsk-
ningen som inte passade in i det etablerade paradigmet. Om det fanns
för många eller för starka anomalier skulle det ibland dyka upp ett
alternativt paradigm. Detta skulle i sin tur kunna utlösa ett paradigm-
skifte, dvs. att normalvetenskapen förändrar sin syn på de etablerade
förutsättningarna och arbetar vidare inom ett annat paradigm.

11