Page 120 - GudsVarld

GUDS VÄRLD Trons försvar för högstadiet

Ett annat exempel som man kunde höra förr i tiden var att giraffen
sträckte sig för att nå de högsta träden och därmed fick längre och
längre hals med tiden. Detta är helt klart ovetenskapligt. En giraff får
inte längre hals av att sträcka sig och den får absolut inte avkomma med
längre halsar. Däremot kan de giraffer som redan är högst ha större möj-
lighet att överleva och få avkomma eftersom de når de högsta grenarna
på träden och därmed får bättre tillgång till mat. Det skulle i sin tur
kunna leda till att de största girafferna får fler ungar och att giraffernas
höjd därmed bibehålls eller, möjligen, ökas. Andra omständigheter
kan påverka giraffens utveckling på andra sätt eller områden.

Darwin hade upptäckt något viktigt. Olika djurarter utvecklades lite
olika på grund av variation och naturligt urval. Och Darwin fortsatte
att kartlägga. Under sin femåriga resa med båten «Beagle» samlade
han information och exempel på olika djurarter med bred geografisk
spridning. Särskilt välkända är de finkar som Darwin fann på
Galapagosöarna. Finkarna hade utvecklat olika egenskaper på de
olika öarna. Vissa hade större och kraftigare näbbar, andra smalare
och tunnare. Darwin såg också att kosten och hur näbben användes
delvis skilde sig åt. Han förstod att de finkar som levde på öar där de
hade nytta av den kraftiga näbben, hade fått ännu kraftigare näbbar
efter flera generationer, eftersom fåglar med för spetsiga och små
näbbar helt enkelt inte hade haft samma möjlighet att överleva och
föra generna vidare. Darwin insåg att variation tillsammans med
«survival of the fittest«, principen att de bäst anpassade överlever,
fungerade tillsammans med «isolering». Eftersom det inte fanns
så mycket utbyte mellan dessa öar, isolerades fåglarna och därmed
deras gener. Medan finkarna med spetsiga näbbar dog ut, parade sig
finkarna med kraftiga näbbar i stort sett enbart med varandra och
hela populationen fick så småningom kraftiga näbbar. På en annan ö,
inte långt borta därifrån, fanns det andra mer framgångsrika sätt att
hitta mat och finkarna där utvecklade mindre och vassare näbbar,
återigen isolerade från finkar på andra öar. Darwin insåg att alla
dessa olika finkar var släkt, men hade utvecklats i olika riktningar.

Darwins finkar.

118