Page 20 - Lidande, sjukdom, död - och en kärleksfull Gud
P. 20

mal kvinna med skärande röst. Hon drar upp
          ärmarna och visar på den tatuerade siffran från
          koncentrationslägret.
            En färgad ung man öppnar upprört sin skjort-
          krage: ”Titta här!” säger han med uppfordrande
          röst till folket som står runt honom och pekar på
          ärren på halsen. ”Man har lynchat mig bara för att
          jag är svart och inte vit. Man har fört bort oss på
          skepp fulla med slavar – ryckt bort oss från våra
          nära och kära. Vi fick slita som djur. Ska det vara
          en kärlekens Gud?”
            En ung flicka stirrar med apatisk och orörlig
          blick framför sig. På hennes panna kan man läsa
          ordet: Våldtagen! Över allt hör man nu ilskna rös-

                                ter. Människorna är upp-
        Hur kan Gud till­       rörda.  Och  var  och  en
        låta så mycket          riktar sin anklagelse mot
        lidande? Ska det        Gud, för att han tillåter
                                det onda, lidandet, orätt-
        vara en kärleksfull     visan i den här världen.
        Gud? Hur kan              ”Va' bra du har det,

        han sätta sig till      Gud!” säger de alla. ”Va'
                                bra du har det där uppe
        doms över oss?          i din himmel. Inga tårar,




                                
                               18
   15   16   17   18   19   20   21   22   23   24   25